Spontanjäst öl
Vad är ett spontanjäst öl
Det var med spontanjäsning ölet började, det var under en
tid då man inte viste varför ölet jäste, det kallas i dagens läge för
Spontanjäst öl och sker med vildjäst. I Belgien finns det en tradition kvar att
låta öl spontanjäsa och sköta processen på egen hand, dessa ölsorter går ofta
under namnet lambic. Vanligtvis är det veteöl som spontanjäser. I dom Belgiska
ölsorterna så brukar man ha en vört som består av en tredjedel vetemalt och två
tredjedelar kornmalt, det humlen har oftast lagrats under flera år så att beskan
minimeras. Dessa öl jäser ofta i stora kar och lokalerna städas inte utan damm
och spindelväv och smuts anses påverka ölet. Brygden tappas snart på ekfat som
är öppna och det tar åtminstone en vecka innan jäsningen kommer igång på alvar
och sedan pluggas ekfaten igen och ölet
kan sedan ligga i visa fall flera år och
mogna och harmonisera sig. Vissa lambicöl finns det omkring 60-70 jäststammar
som påverkar smak och karaktär. Det viktigaste med dessa jäststammar är att
omvandla socker till alkohol och koldioxid men de bidrar även med en hel del
doft och smakupplevelser.
Surt och obalanserat
Lambic ölet är som ungt väldigt ljust, men med åldern får
det mer färg och dom unga ölerna ör ofta sura och obalanserade och dricks inte
mycket av ens i Belgien, utan ett lambic öl skall oftast väntas på för att få
den rätta smakupplevelsen.
Varför står det gueuz?
Lambic ölerna hamnar ofta inte i butiken utan det är gueuze
som buteljeras och är en bland av äldre lambicöl blandat med yngre brygder, med
detta så får oftast ölet en fortsatt jäsning på flaskan och dessa buteljeras
ofta i champagneliknande flaskor och försluts på samma sätt.
Plommon och jordgubbar!
En gammal tradition är att man smaksätter lambicöl med exempelvis
körsbärsextrakt, dessa öl kallas för kriek och idagens läge finns det med
bananer, jodgubbar plommon med mera.
Information är delvis hämtad ur Urban Laurins bok ”Lager, ale
och porter”
|
